Lappugglan räddas!
Allt började med att jag ville till Stornäset i eftermiddag för att titta om ugglan fanns kvar då jag vet att flera har sett den vid hagen. Mycket riktigt med hjälp av tips från en av kvinnorna som bor vid Stornäset så fann vi den sittandes på en liten stubbe. Helt utmattad...ett par med sina hundar passerade oss och sa som det var, att den svälter och vi är oroliga för den...kan inte ni fågelmänniskor hjälpa den?
Jag svarade då: japp jag ska göra allt vad jag kan, jag lovar! Detta är den sjunde lappugglan vi ser i år.
Droppen var när mannen (i paret) berättade att en kvinna hade klappat den på magen och huvudet....hm tänkte jag denna ugglan är inte som den ska.
Jag ringde en ny fågelskådar vän som VC ordförande i MOF han gav mig nummret till Martin som sa vad jag skulle göra.
Sen så fick jag nummret till Stefan H som ni ser i bild i kamodräkten som bor i närheten av S näset.
Han kom som ett skott med kartong och då han är van att göra detta så kände vi oss trygg.
Vi är evigt tacksam för all hjälp som vi fick denna valborgsafton!!!!
Tack till Ingmar M, Stefan H och Martin B för erat arbete!!! Underbara människor!!!
Klicka på bilderna för att se dem större!
Utmattad uggla....
Här börjar Tobias och Stefan att gå sakta ut mot ugglan som inte orkar flyga bort av utmattningen.
För att försöka visa ugglan att det inte är fara på taket sitter Stefan lugnt ner och samtalar med ugglan som vem som helst. Respekt!
Vilken kille!
Stefan smeker den på huvudet lugnande innan han ska ta den.
Tobias bär ut kartongen...
Stefan tar ugglan runt vingarna och greppar så snabbt han kan dess ben och klor för att minska skador på sig och ugglan.
Lite motstånd gör den...sist Stefan räddade en uggla så levde den endast i sex timmar efter att den blev räddad.
Lite mer samtal....
Tobbe fotade också ugglan så klart...;)
Tänk att komma såååå nära, dock väldigt hemskt när vi vet på vilka grunder.
Den har klor som tränger igenom din hand hur lätt som helst.
En sork dör bara ugglan slår ner på den.
Stefan H är en duktig fågelskådare/ornitolog och en utmärkt fotograf!
Att kunna vara så lugn....
Att dessutom välja att bara ta den med händerna för att få bättre grep och känsla.
Den verkar inte killig på klorna...;)
Vänner för en kort stund!
"Sleepy" som jag har döpt den till tittar på Stefan som om den fattar att den ska få hjälp.
Sakta lägger Stefan ner ugglan i kartongen, för om ugglan får tag om hans hand så är det mos av den.
Jag sitter med ugglan i min famn hela vägen till Hässjö där ugglan ska få vård och mat.
Jag kunde känna hur den bökade runt och jag kunde känna klorna smått tränga igenom kartongen i mina lår. Jag kunde också känna doften av skog och en otrolig värme som strömmade mot locket.
Ugglor har en temp på 40 grader.
Väl framme så får Tobias hjälpa till då det behövs fler händer.
Ni mån tro att Tobbe är stolt över detta nu;) Jag svalde flera gånger då jag inte visste utgången för detta.
Tobias har aldrig hållit i en rovfågel med klor som kan göra köttfärs av hans fönsterputsar händer.
En sond förs ner i ugglans mage förbi krävan alltså så att vätskan kan behållas av ugglan.
Lite trixigt men det går....
Sleepy som den nu heter för mig sätts in i en stor bur av Tobias.
Den mår inte bra, frågan är om vi är försent ute...? Men jag hoppas av hela mitt hjärta att vi tillsammans har räddat denna underbara skönheten. Lappugglan Sleepy
Detta är enligt Martin en stor hona som delar bur med den nya ugglan som vi kom med.
Hon har en skadad vinge och har ett humör utan dess like.
Jag vill och önskar andra bilder än detta, en mer glad och mer frodig uggla.
Några försök till att se pigg ut försökte den med men då den lyfte en bit så slog den ner lika fort och föll framåt på huvudet.
Jag kan inte be för jag tror inte på sådant men jag ger den all energi som jag kan och ger den mina tankar till att den ska överleva även fast jag vet att det ser mörkt ut för våran vän Sleepy.
Jag är glad att jag ville ut till Stornäset idag igen som om jag kände det på mig!
